Idag är en jobbig dag, jag har ont i huvudet som tusan och jag är trött. Jag längtar till kvällen då barnen är lagda, och jag får sjunka ner i soffan med en kopp te och bara vara. Min man jobbar kväll idag, så jag får försöka rå om mig själv så gott det går.. Jag hoppas på att kunna somna en stund i soffan, fast det är klart, då kanske det blir svårt att somna för natten..
Jag tog mig ut i dag, trots huvudvärk och trötthet. Jag skulle förvisso hämta Julia på skolan och Jacob på dagis, men jag stannade ute med dom. Lyckades kratta bort en del av fjolårets löv som hamnat på altanen. Kändes skönt med frisk luft, och kom på mig själv att längta efter höstluften som är så underbart syrerik..
I morgon ska jag i alla fall till praktiken, det är bara tre dagar kvar på den innan jag börjar skolan. Det känns motigt att komma tillbaka till skolan, vill bara jobba, känna pengar och få struktur på vardagen. Sen vet jag med mig att jag inte klarar av att jobba 100% - jag har ju aldrig haft det, så det är ju ingen inlagd rutin jag någonsin har haft i livet. Men det vore ändå skönt, att ha ett jobb och kunna tjäna pengar. Jag vill så gärna flytta till hus och ha allt det där.. Slippa oroa sig för hur man ska överleva en månad sen när skolan tar slut. Jag kan ju inte studera hela livet, funkar ju inte..
Vi har kanske chansen att hyra ett jättefint hus, centralt här jag bor, det hade gjort mig lycklig. Tror jag..
Jag har ju inte riktigt landat i att vi både tapetserat om och möblerat om i sovrummet, det känns fortfarande konstigt. Men jag kanske finner mig i det snart, jag tycker ju ändå att det är bra. Jag är bara lite konstigt funtad, som tycker det är lite jobbigt - men ändå spännande, med förändringar. Hela jag är dubbelmoralisk.
Idag har jag haft en känsla över att ingenting jag säger stämmer, och jag har svårt att hitta ord. Antar att det är på grund av att jag är så trött och har ont i huvudet som jag fumlar runt. Jag är hjärntrött, och det går ju lixom inte att vila bort. Sen har jag ont i ögat också, fick antibiotika i form av ögonsalva. Så det kanske tar bort en del av mina besvär.. Fan vad jag klagar idag, men vart ska jag göra det om inte här? Mina barn är nog inte så intresserade att ta dela av mina tankar, och jag har ju ingen direkt vän att ringa till heller. Texten är min vän, har alltid varit. Texten har hjälpt mig genom livet, som en röd tråd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar