Det är okej om ni inte förstår mig, förstår mina svängningar,
för vet ni vad
jag förstår sällan er och era svängningar, ert beteende och era val i livet.
Jag tänker inte längre be om tålamod och förståelse,
för ni ber inte om min förståelse och mitt tålamod.
Varför ska jag behöva anpassa mig till er tillvaro,
när ni inte anpassar er till min
Varför ska jag behöva ta hänsyn till ert humör,
när ni inte ens försöker ta hänsyn till mig
och mina bekymmer
Är det för att era bekymmer ligger er närmast,
att det är viktigare än att ta sig vidare och att vara ödmjuk?
Varför spinna vidare på en tråd,
som bara blir ett nystan
som blir svårt att reda upp?
Varför leva i en bubbla,
när världen är så mycket större?
Som ett hem, så behöver vänskap underhållas
och ibland renoveras om det har gått för lång tid
sen sist.
Att vara småsynt begränsar livet,
så ta chansen att se längre än Er själva.
Jag är bipolär, visst,
jag lever i en depression
men jag gräver ändå inte ner mig
slutar inte bry mig,
utan tar mig vidare,
Jag har en röd tråd genom livet,
som jag håller stenhårt i
som visserligen har knutar i sig
men då får man acceptera att man får stanna upp ett tag
och lösa upp knutarna
Det är sånt livet är,
man kan inte flyta med hela tiden
för utan motgångar kan man inte ha några framgångar
Jag har mått dåligt sen tonåren, haft många motgångar,
tagit många slag, fällt många tårar,
levt ensam och aldrig känt mig hemma,
men utan motgångarna hade jag inte tagit mig fram
jag hade inte varit den jag är idag,
jag är inte dysfunktionell
jag är helt fungerande.
Kan jag, kan du - kan vem som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar