Dagarna går, barnen åldras, vissa utvecklas och går vidare i livet.
Jag brinner för utveckling, men jag står stilla. Vill komma någon vart, men hittar inte någon väg att gå.
Har inte tid att göra något, har inte tiden att utforska.
Jag vill inte att dagarna ska gå utan att jag har fyllt dom med något vettigt.
Jag befinner mig 90% hemma, även om jag har ett jobb som skulle fylla fler av dagarna som passerar. Men jag har som sagt inte ens den tiden.
Hemma är jag, eftersom jag måste ta hand om barn, hund och hus.
Jag önskar att jag kunde få lite plats i vardagen, få ett jobb som passar - typ dagtid. Eftersom inget annat passar nu.
Varför kan man inte få betalt för att vara hemmafru?
Man känner dig värdelös när man inte kan bidra med något alls, att vara arbetslös, är väl inget någon strävar efter att bli?
När jag skriver ansökningar om jobb, så skriker brevet "se min potential, jag vill arbeta som bara den - ge mig chansen."
Men ja, här står jag. På samma ställe som för flera år sen, och jag verkar inte kunna ta mig härifrån..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar