Jag känner mig så liten utan dig,
så ensam och svag
Så världelös och obrukbar.
Vem är jag, utan dig?
Vad är jag för världen, utan dig?
Vilken väg skulle jag gå, vad finns
där ute?
En värld av mörker, outforskad mark.
Människor som fastnat i tiden,
dömande folk.
Vart skulle jag hitta, en människa som dig?
Du är unik för världen, du är godhet och du är visdom.
Kärlek finner sin betydelse i dig.
Vem kunde anat, att livet skulle ge mig dig.
Jag har lovat dig evig trohet och evig kärlek, och du har lovat mig detsamma.
Vi är rädda om varandra, rädda att förlora varandra.
Är det nyttigt, men vad är?
Du är min livs medicin, och hos dig kommer jag vara evigt ung.
Jag älskar dig, min vän, min älskare och min man.
Som du säger, vi är oslagbara.
Vi emot världen, vi för evigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar