söndag 7 september 2014

Den obotliga optimisten.

"Du verkar vara en obotlig optimist" skrev en man till mig här om dagen på twitter.
Hade någon sagt detta för ett par månader sen så hade jag rynkat på pannan och frågat vart hans vett hade tagit vägen någonstans.

Ni ska veta att kunna känna entusiasm och glädje igen - utan att känna ångest över situationen, är något helt nytt. Jag lever på detta och jag tar varje steg på ett moln för att hoppa till ett annat. Det är min tur nu att testa livet, se vilka gränser jag har. Jag har fått chansen och den tänker jag ta.

När man väl kommit ut ett helvete och känner sig stark nog att hålla sig kvar ovanjord så ska man göra det, man ska inte låta sig dras ner igen i underjorden.


Jag har pratat med en mamma på torget igår, den väggen av personlig integriteten och den osynliga väggen har släppts efter artikeln i fredags i NLT.

Hon kom fram till mig, beredd att berätta sin livs historia, hennes kamp mot systemet. Vi pratade länge, hon fick mitt telefonnummer och lovade att höra av sig, så att jag kunde få skriva ner hennes historia och berätta den vidare, vilket jag anser att göra för att sprida ännu mer ord om hur viktigt det är att faktiskt våga slå sönder muren av förakt och rädsla.

Ingen ska behöva känna skam över sin ohälsa, varken fysisk eller psykisk. Man ska inte vara som någon annan, en stereotyp av dagens samhälle. Ingen är så bra på att vara sig själv som en själv.

Över TVÅ miljoner svenska invånare känner ångest och mår ibland dåligt. Ändå säger många på Facebook att väggarna inte ska fyllas av negativet och klaganden som det kallas. Jag säger "Fuck that", man kan faktiskt unfrienda på Facebook. Denna person som säger det här, att det är jobbigt att höra på någon annan är inte en värdig vän i alla fall.

En annan mamma skrev till mig, berättade om en svår tid med anhöriga och den styrka som denne behövde besitta utan anhörighetsstöd, utan någon axel att luta sig på. Så som det borde fungera i vården. Vårdmissarna är många och varför är det så? Okunskap? Rädsla? Knappa resurser? 

Vi ska bli fler i denna kamp, vi ska gå till botten med det här. Ingen ska få fara illa, visst är det en vision - men det är en bra vision som kan nås med massa delmål.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar