Ibland blir man bara le på allting, känns som världen går emot en men man försöker tänka positivt. Allt ont har något gott med sig sägs det. Jag undrar, vart är det goda någonstans?
Varje dag så kämpar man sig fram i motvind, man försöker vara engagerad och man vill vara framåt. Man kommer på någon idé som kan få en att må bättre ett tag, man tappar motivationen och sen är man tillbaka på ruta ett igen.
Vissa dagar är mycket bättre än andra, men när man får tid att tänka i lugn och ro så är det svårt att bibehålla sina glada tankar.
Jag klarar inte av att inte vara sysselsatt, det är för krävande. När jag är hemma ensam så känns det som sängen är det enda stället jag vill lägga mig på.
Jag är trött, väldigt trött, men ändå ska jag hålla hårt i min röda tråd genom livet.
Någonstans har jag knutit den, någonstans där framme. Så jag antar att jag kommer följa den länge. Får bara tänka just nu att det har blivit många knutar i mitt liv hittills och att jag kommer till en rak linje snart.. Snart.. mycket snart.
Försöker våga se framåt, förlita mig på mig själv och att allt löser sig.
Det mesta faller just nu i glömskan, jag orkar inte hålla fast vid dom orden som kommit till mig.
Jag är trött just nu, på många saker. Andra saker tar mig framåt, mina idéer.
Jag tror definitivt att det finns något gott i allt ont som händer. I absolut värsta fall så är det goda som händer att man faktiskt klarade av det som har hänt. Att man fortfarande lever och på något sätt klarar sig vidare. Att försöka se sin styrka i att klara av de svårigheter livet har gett en.
SvaraRaderaI vanliga fall så kan man hitta något gott in en dålig situation ett tag efteråt, men nära nog aldrig under situationen.