För att ni ska förstå

Jag önskar att jag kunde ge er mitt liv för en dag,

Så ni får känna hur strider med ångest känns

Hur det är att tänka 20 tankar samtidigt

Som Autobahn med tankar,

Även om man försöker fokusera så fungerar det inte

Jag behöver tystnad för att klara av att fungera så bra som jag nu kan

Jag är engagerad, för mycket ibland. Jag bortprioriterar inte saker, jag måste välja vad jag kan göra baserat på vad jag har i min energibank.

Jag vill inte vara otrevlig, få någon annan att må dåligt eller få någon annan att tro att jag vill den illa, men jag orkar inte alltid att berätta mi historia om och om igen.

Jag lider av djup depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom. Väntar på en ADHD-utredning, jag mår inte bra.

JAG MÅR INTE BRA, INTE JUST NU.. Kanske om ett tag, för en dag, för att sedan hamna i en svacka igen.

Nu har jag också erkänt för mig själv att jag är utbränd, alltså, sprungit in i väggen - rakt igenom den och träffat tegelväggen bakom.

Jag gråter ofta, jag får ta extra medicin för min ångest. Detta kan ju såklart skilja sig från dag till då, en dag kan jag vara glad - en annan inte. 

Jag begär inget av er, det är upp till er om ni orkar med mig, orkar och vill ha förståelse. Något jag dock kräver är ärlighet, kan ni inte ge mig det är det lika bra att ni vänder er om och går.. 

Men just nu är jag lite extra instängd i mig själv, inte för att jag vill eller har valt det.. Prova själv för bara en dag att gå i mina skor...