Du är värd, du är fantastisk och du förtjänar allt och lite till.

Utan rädsla för att falla ned, släppa ångesten, stänga dörren till all kritik "du kan inte", stänga dörren till rösten som säger till en att backa tillbaka.

Jag kan inte

jag vill inte

jag vågar inte

Någon utanför säger:

Du kan inte

du vågar inte

....  för jag är rädd för att misslyckas själv

så varför ska du kunna

och inte jag

Att våga är att lyckas

även om man bara vågar lite..

Att falla ned betyder inte att man ramlar hårt,

att falla tillbaka betyder inte att man slår sig blå

När man har fallit en gång,

så kan man lära sig att man faktiskt kan ta emot sig själv så man inte ramlar så hårt

eller så kanske man har låtit någon komma nära inpå,

så man litar på att denne tar emot en innan fallet når betonggolvet

Tårar är inte något misslyckande, utan tvärtom. 

Flyga, utan rädsla för att falla ned. När man har tagit språnget, att hoppa, att flyga, att låta sig andas - det ger fjärilar i magen, det ger en frihetskänsla. En känsla som kittlar i magen och man kan inte låta bli att känna sig så där löjligt glad, som man bara trodde att barn kunde.

Hoppa i vattenpölar, spring genom skogen. Hoppa över grenar, stig ur "kan-inte-bubblan" och stig in i "jag-kan-visst-världen". 

Du är värd att känna lycka, du är lika värdefull som alla andra. Luften är till för att andas, världen är till för att utforskas. Du är inte annorlunda, du är precis den som du är född till att vara - dig själv.

Världen innehåller bara olikheter, varför ska det då finnas en ram att gå efter - hur man ska vara, hur man ska känna - och hur man ska bete sig? 

Bestäm dig, här och nu, för att leva.

Livet är underbart, livet pågår här och nu. Jag säger inte att man ska fånga dagen och lev här och nu, för det är svårt. Hitta ditt sätt att leva, utan att skada dig och backa dig själv.

Du skapar möjligheter, du banar vägen för ditt liv. Du sätter begränsningarna, du är fantastisk - precis du är.