Bakgrundsmänniskor.

Bakgrundsmänniskor är dom människorna som står baktill, dom som fångar upp en när man faller. Dom som lindrar den hårda stöten, som faktiskt alltid finns där.
 Dom är personerna som har klarat tillitsövningen, och den man alltid litar på - men aldrig tar förgivet.

Bakgrundsmänniskor, dom människorna är orättvist behandlade. För det är oftast dom som bara ger, utan att ta något tillbaka. Dom som aldrig begär ett tack, utan bara finns där.

Som skuggor är dom, utan att irritera. Dom bara hänger med, accepterar läget. Dom man glömmer tacka, för att dom alltid finns där - men som aldrig stör eller gör en förnär.

Dessa människor är värda mer än att vara bakgrundsmänniskor, dessa människor borde föras upp till dagens ljus och hyllas.
  Utan dom så skulle många människor falla ner till marken, och tyvärr tar allt för många människor dessa förgivet.

Många tar vänskap förgivet, men det är en relation som man måste vårdas lika väl som ett relation med en partner. Att giva och taga, att ställa frågan hur det är, eller att bara säga tack för att du finns är en grundpelare och en bra väg för en god vänskap.

En del kanske trivs med att säga hej någon gång i månaden, och visst kan det vara så att det fungerar, men när man ramlar ihop vill man gärna ha någon där, och det kanske inte alltid dessa personer gör. Och om dom gör det, trots att vänskapen inte är mer än ett hej i månaden - vårda denna person väl! Den förtjänar mer.

Oftast är den som ger, den som behöver ta. Bakgrundsmänniskan bär oftast på mer empati och livserfarenhet än de flesta, och behöver också höra frågan om hur allt står till.

Sen finns det många människor som borde hyllas, de som gör att samhället går runt. Jag talar om alla arbetare och eldsjälar.. De som bygger broar i snöstorm, dom som har jour på natten och som har störd nattsömn för att kunna hjälpa någon annan.
  Den personen som ger sig själv, för att kunna få en annan människa att gå vidare i livet.

Vi borde tacka oftare än vad vi klagar, vi borde också uppskatta mer än vad man tänker på sig själv - för utan dom där bakgrundsmänniskorna är man inte mycket, man är ensam..

Så tack alla ni, ni som bryr er om andra. Det krävs inte mycket av en själv, för att ge en annan hoppet om ett bättre liv, eller en bättre vardag. Man får så mycket tillbaka när man bara vågar att bry sig..