Jul är en dag av alla på året, en dag som borde vara speciell och minnesvärd.
En dag där man ska glädjas att få vara tillsammans, en dag att minnas.
Ändå gör det ont i mitt hjärta att alla inte få den gemenskap som man borde få just den dagen.
Föräldrar som i sin egobubbla som tömmer snaps eter snaps. Dom som glömmer att dom ger barnen mardrömmar istället för bra minnen.
Det äkta paret som bråkar pga. för mycket alkohol, framför barnen som sitter med magknip.
Eller de hemlösa som får snön som det varmaste sällskap. Som inte får mat i magen.
Mina tankar går också till alla vardagshjältar, poliser, brandmän, vårdfolk mfl. som finns där som en säkerhet.
Hade jag kunnat, hade jag tagit hand om alla och gett dom det som borde få vara självklart - en trygg gemenskap och mat i magen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar