Att vara min vän.

Att vara min vän är inte så komplicerat,
det behövs bara lite förståelse.


Någonting jag kan lova är att jag kommer göra allting för dig, helt utan att begära någonting tillbaka. Jag kommer finnas där, ställa upp och bara finnas.

Vissa dagar kanske jag inte alltid har lika mycket energi, men jag kommer ändå lyssna.

Vissa dagar när jag själv mår dåligt, så kräver jag inte att du ska lyssna, men det vore trevligt att ha ett bollplank.

Jag kräver inte att du ska höra av dig, för jag vet att jag kan vara lika värdelös på att höra av mig. Ibland orkar inte min hjärna att processa eller att vara social i ett samtal. Ibland ger telefonen till och med mig ångest. Därför är det bäst att träffas på riktigt, för det är där jag får mest utbyte.

Jag kommer älska dig villkorslöst, även om jag precis har mött dig. Jag är öppensinnad, jag dömer inte dig om du inte dömer mig. Jag skiter fullständigt i om du har stökigt hemma, om du kommer i mjukiskläder till mig.

Du ska vara bekväm och förlita dig på att jag förstår dig.

Att vara min vän kanske inte alltid är lätt, jag har mina dagar. Antingen är dom maniska eller så är jag djup under isen. Oftast så blir jag piggare av ett samtal eller ett besök.
Jag kan inte inte alltid höra av mig när jag mår dåligt, eftersom det krävs energi som jag inte har.

Så jag behöver en vän som förstår, som faktiskt hör av sig ibland. Som är ödmjuk och som vill lyssna på MIG. Jag vill inte bara behöva lyssna, utan jag vill kunna prata också - om mig själv ibland.

Jag lyssnar gärna, men ibland vill jag också kunna vädra tankar.

Jag gillar inte att prata om vädret och om andra I-landsproblem, jag gillar djupa samtal. Jag älskar att skratta, jag älskar att få syna allting i detalj och skratta åt saker som egentligen inte är roliga för andra.

Jag kräver inte att du ska ha samma värderingar som mig eller alltid tycka som mig, men om jag ska ha förståelse för dina ståndpunkter så ska du ha förståelse för mina. Alla är vi olika, och olikheter är bra. Det är inget hinder att tycka olika, det är ju det som gör oss unika och intressanta.

Så för att vara min vän krävs,
förståelse, empati, ödmjukhet, lojalitet och att man är öppensinnad.
Vill man ha pluspoäng så bjud gärna över mig på en kaffe ibland.
Svårare än så är det inte.

Jag är inte olik någon annan, trots att jag är som jag. Jag är bara mig själv, och det är också något jag kräver för dig.


Jag har inte många vänner, jag har bekanta och arbetskamrater. För mig är det svårt att veta vart jag har dom. Jag har aldrig haft riktiga vänner under min uppväxt och jag får sällan frågan hur det är. Så jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till vänner.