Nej, mina barn far inte illa för att jag är bipolär
För jag får styrkan att vara ödmjuk mot livet.
Nej, mina barn far inte illa för att jag är deprimerad,
för mina barn bär upp mig och ger mig livsglädje
Nej, jag är inte en dålig mamma för att jag inte alltid mäktar med,
för att jag har ett funktionshinder
För ett hinder har aldrig stoppat mig,
och det gör inte heller det här
När jag har en topp,
så tar jag mina barn dit, och visar dom vad som finns bakom horisonten
visar att livet kan levas även med tårar i ögonen i bland.
Jag är inte kass, jag skadar inte mina barn för att jag visar känslor,
jag lär dom att man inte är svag bara för att man är ledsen
Att visa att man är ledsen,
är lika nyttigt som att visa att man är glad.
Men folk är så väldigt pigga på att anklaga,
istället för att se vad som själva gör
En funktionsnedsättning är inte avgörande hur man är som förälder,
men skamkänslorna finns där ändå, för att man fick (o)lyckan att få denna diagnos
för fortfarande än i dag, så finns ingen kunskap i samhället hur detta fungerar
..det som kallas osynligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar