Man ska inte ta morgondagen för givet,
man ska inte ta någon eller något för givet.
Man ska älska utan gränser och
man ska inte döma sånt man inte vet någonting om,
eller som man inte har med att göra.
Man ska vara trogen mot dom som älskar en,
man ska inte vända kappan till och låta
kappan blåsa av.
Det man har förlorat kan man aldrig få tillbaka,
snedsteg är såklart mänskliga,
men ett sårat hjärta kan inte alltid läka om det en gång blivit skadat.
Var noga med vad du säger,
för nästa dag kan personen vara borta,
och du kommer sitta kvar med ångest,
ångest över det du sa och ångest över det du inte kan ta tillbaka
Ingen vet vad morgondagen ger, eller för den delen tar.
Lev inte dagen som om den vore den sista,
lev dagen som den kommer och gläds åt det som finns,
sörj inte över det du inte har, för det stjäl dyrbar tid.
Allt du behöver finns framför dig, håll hårt i det.
Ingenting varar för evigt om man inte uppskattar det,
för om någon eller något försvinner och man har uppskattat den/dom/det,
så finns alltid minnena kvar - långt in i hjärtat och det kan ingen ta ifrån en.
Minns det som har varit, le åt det som var bra - men tillåt dig även att gråta över
det du saknar och det som en gång varit. Genom att göra det, så håller du minnena
vid liv och en dag kan du le åt dom minnena med helt andra tårar i ögonen.
Att gråta är lika viktig som att skratta.
En person kan liknas som en vacker blomma.
Även om man inte har sett blomman mer än på avstånd, så har man ändå fått beskrivit för sig av andra hur vacker blomman är, hur gott den luktar, hur fin den är och hur mycket värme som
just den blomman sprider. Det räcker gott för att känslorna om blomman ska få ta plats
och gro inombords.
Det kommer en dag då bladen vissnar, för den saknar näring för att gro och blomma. Blomman kanske inte kommer finnas kvar i den form som den en gång varit, men i minnet kommer den alltid vara densamma och lika fin.
Sörj det du mist, men gläds också åt det som finns kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar