Lugnet lägger sig

När huvudet är fullt
och kroppen är matt
så fungerar ingenting
inte ens hjärtat vet vad det vill

När sömnen är en väg ut från helvetet,
så ska man lägga sig ned i sängen
och försöka vila bort det som gör ont

En dålig dag kan alla ha,
men man måste hitta orken att
hitta tillbaka till glädjen igen

Man får slåss med näbbar och klor
man får ärr och man blir sårad
det gör ont ett tag

Men man går vidare, men lär sig
och man försöker hitta genvägar
så man inte hamnar i en fallgrop igen

Igår var en skitdag, det var den verkligen. Jag minns inte när jag grät så mycket som igår, när jag var så trött psykiskt som igår. När min man kom hem på kvällen från jobbet så vände väldigt mycket, jag hade redan lagt mig vid halv åtta.

Han kom upp och pussade, kramade och klappade på mig. Han la sig bredvid mig och bara fanns. Han är guld den där mannen.

Jag sov oroligt dock i natt, det gör man efter en urladdning av depression och ångest.
Vaknade tidigt, gick ut med hunden, och gick och la mig igen. Min man gick upp med barnen och följde dom till skolan. Jag gick inte upp förrän halv nio på morgonen.. Det händer aldrig.

Man måste bestämma sig efter dagar som varit svåra, att man måste fortsätta framåt. Hitta andra delmål i livet att sträva mot. Man kan inte lägga sig platt och förbli den där våta fläcken, utan man är värd mer än så.

Jag ska jobba imorgon, för första gången sen Augusti förra året. Jag brukar få massa ångest när jag bokar upp mig på jobb, men jag tror att det är det jag behöver nu. Bli min arbetsroll, ta min plats på avdelning 53 för en dag, för att tvingas fokusera på någon annan än mig - mina patienter.

Det är konstigt det här med utmattning, den har många ansikten..

Efter i morgon ska jag bestämma mig, jag ska sätta upp ett delmål och jag ska nå det.

Vilket delmål är ditt för ett bättre mående?