Fantastiska människor, som man har träffat på i rätt tid - på rätt plats och såhär mitt i.
Personer som kan få en att släppa fasaden och bara låta delaktigheten bli en del av mitt liv, en pusselbit har i hela mitt liv fattats där delaktigheten borde suttit. Jag har alltid fått ångest över att sitta och prata med människor, för det har alltid känt som att jag har tagit för mycket plats - även om jag inte öppnat munnen. Visserligen kröp den sig på när jag åkte hem, funderade över vad jag hade sagt och om det upplevdes konstigt. Jag kunde dock släppa den tanken efter ett tag och fortsätta leva vidare i nuet.. Det var skönt.
Jag tror inte att människorna i min närhet förstår hur mycket dom betyder för mig, att dom är ett steg i min rehabilitering. Det lilla dom gör, det som är vardag för dom är inte självklart för mig och har heller aldrig varit. Det kan bara innebära ett möte, ett litet ord eller en längre dialog.
En viktig brytsten för mig idag var att jag fick pratat med människor som delade erfarenheten med trasslig ungdom, känslan att inte passa in, alkohol och snesteg. Vackra människor och snälla människor är dom och bland de smartaste som jag känner. Jag önskar att jag kunde få dom att förstå hur speciella dom är.
Förresten,
"Hörru tjejen, du är väldigt vacker, men utsidan är inte allt, du är även en underbar människa på insidan. Du har vänt upp och ner på mig - men fått mig att ändå stå stabilt på fötterna även när världen har lutat.
Alla har sina egenheter, jag har kanske lite fler än andra, så ta inte så hårt på dina. Din akilleshäl är skör, jobba mer med den så kommer du stå emot vad som helst. Du förtjänar mer än din osäkerhet ger, tänk om du bara kunde se det både spegeln och det andra ser - förutom dom avundsjuka, dom kan du skita i. :-)"
Den bästa fredagen på länge, så är det bara. Det som kunde gjort den fulländad, det vore om min man var hemma och kunde kramas med mig. Men om 1,5 timme så är han ju här :-)
Ha en fin kväll allihopa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar